FOLK • I somras arbetade de i ett flyktingläger i Burma, för Clowner utan gränser. I helgen mötte de barn hemma i Skarpnäck. Skådisen Jonas Sjögren och frilansande clown- och cirkuspedagogen Ann Hagéus (född i Björkhagen, hävdar hon bestämt) tog sin utrustning och promenerade till jobbet, där en del av uppdraget var att berätta för barn om arbetet med flyktingarna.
Från midsommar till mitten av juli var Jonas och Ann del av ett team som arbetade tre veckor i ett flyktingläger i Burma. De mötte barn från den förföljda folkgruppen Rohingya och uppdraget var att sprida hopp och framtidstro. De ska dit igen någon gång i november, om allt går som planerat.
– Vi vet inte hur det blir med resan. Just nu är situationen i nordvästra Burma väldigt orolig, men vi hoppas verkligen att vi kommer iväg, säger Ann Hagéus.
På Clowner utan Gränsers hemsida står att de är en av få organisationer som fortfarande arbetar i konfliktområdet Rakhine, där de har varit närvarande sedan 2013.
– Ja, det var oroligt redan i somras när vi var där, fyller Jonas Sjögren i. Det gick bra för det mesta men vid ett tillfälle, samtidigt som vi uppträdde i en del av lägret, var det människor som blev utsatta för dödligt våld i en annan del. Vi avbröt inte föreställningen för att inte skapa för mycket oro bland barnen, men fick avsluta snabbare än tänkt och blev evakuerade därifrån efteråt.
Skarpnäcksbon Jonas Sjögren gick ut scenskolan i Stockholm 2003. Sedan dess har han jobbat med barn och ungdomsteater i olika ambulerande teatergrupper, och försörjt sig också på extrajobb i Stockholms hamn under somrarna. Men för några år sedan kände han att han behövde byta inriktning.
– Jag blev indragen i arbete för Clowner utan gränser 2015, berättar han.
Ann Hagéus har först lite svårt att ge sig själv en titel, men vi enas om att frilansande clown- och cirkuspedagog är en bra beskrivning av det hon arbetar med. Hon har jobbat längre med Clowner utan gränser, snart fem år och det senaste året har hon enbart haft uppdrag inom clowneri och cirkuspedagogik.
– Det är väldigt olika typer av uppdrag. Galor, skolor, idrottstävlingar. Jag har arbetat som clown på svenska flyktingförläggningar också.
Nu står de båda i en liten loge i Skarpnäckskyrkan och sminkar sig inför mötet med barn på familjedagarna till förmån för insamlingen Världens barn.
– Alla artister som har varit ute och jobbat med Clowner utan gränser måste lova att genomföra en informationsinsats i Sverige, som en del av uppdraget. Målet är att berätta här om arbetet för barn som befinner sig i utsatta situationer runt om i världen, förklarar Ann.
När arbetspasset börjar vimlar det plötsligt av barn i lokalerna. I kaféet står hockeyspel och det finns saft och bullar. I ett rum kan den som vill få ansiktsmålning och i ett annat pågår cirkusskola. I gymnastikhallen har kyrkans volontärer ställt upp två hoppborgar och en hinderbana som barnen får hjälp att ta sig igenom.
Ann ger sig snabbt in i leken i gympasalen. Jonas börjar prata med ett gäng killar som sitter vid ett bord i kaféet.
Just idag när vi följer teamet är uppdraget alltså information. Det hindrar förstås inte att de båda ändå clownar runt på olika sätt. De försöker locka fram spontana reaktioner och fånga upp dem, som ett sätt att närma sig barn och vuxna.
– Jag minns inte just nu vem som har sagt det, men det finns ett berömt citat om vårt uppdrag som artister: ”To comfort the disturbed and disturb the comfortable”, att trösta de som behöver tröst och störa de bekväma, säger Jonas.
I gympahallen tycker de äldre barnen mycket riktigt också först att clownen i gympahallen bara stör och är jobbig, hon klarar inte hinderbanan och tappar alla sina bollar när hon ska jonglera. Men de mindre skrattar och vill hjälpa den knasiga clownen. Ann fångar snabbt upp reaktionerna och inleder samtal, får kontakt.
Insamlingen Världens barn, som Skarpnäckskyrkans familjedagar är till för att stödja, finns med bland de som finansierar Clowner utan gränsers arbete i Burma. Att visa upp sig här är alltså ett sätt att visa vad pengarna människor skänker går till. Organisationen medverkar regelbundet i event, föreläsningar, skolprojekt och andra informationsinsatser för att berätta om arbetet för och med utsatta barn och det mesta av arbetet görs av volontärer.
– När vi reser ut och arbetar som artister för Clowner utan gränser är det ideellt. Vi får resa, uppehälle, kostnader och boende betalt men ingen lön. Det är ändå väldigt många som vill åka. Vi har en artistbank med över 300 artister i Sverige som får meddelanden om aktuella uppdrag och kan anmäla intresse för att delta, berättar Jonas.
Den internationella organisationen Clowner utan gränser grundades 1993, efter att barnen i en skola i Barcelona frågat den spanske clownen Tortell Poltrona om han inte kunde åka och framträda för barn i ett flyktingläger i Kroatien. Det gjorde han. Och arbetet var så lyckat att idén spreds vidare till andra länder. Huvudkontoret för den internationella verksamheten ligger nu i Barcelona och systerorganisationer finns i 15 länder, bland dem alltså Sverige, där Clowner utan gränser bildades 1996.
På den svenska hemsidan skriver organisationen att Clowner utan Gränsers målgrupp är barn som på olika sätt lever i extrem utsatthet i olika länder. Barn på flykt, barn på barnhem, barn som lever på gatan, barn som sitter i fängelse, barn som utsatts för trafficking och barn som lever i katastrofområden.
Varför har just ni två valt att jobba ideellt med Clowner utan gränser?
– Clowneri med stort hjärta är ett fantastiskt bra sätt att hjälpa barnen att glömma det som är jobbigt. Vi fokuserar på lek och skratt, ger barn och vuxna lite nytt hopp och livsgnista, får dem att glömma problemen för en stund. Kärleken man får tillbaka, bara genom att visa sig, är enormt stor. Det är därför man fortsätter att jobba med det här, säger Jonas.
– Vi försöker lyssna på, trösta, hjälpa till att återupprätta människovärdet hos de vi möter. Vi ger dem nya intryck som de kan bära med sig och försöker uppmuntra till att uttrycka sig konstnärligt på olika sätt. För mig är det ett perfekt sätt att kombinera min cirkuspassion med mitt engagemang mot orättvisor i världen. För om våld föder våld måste ju kärlek föda kärlek, eller hur? avslutar Ann Hagéus.
Text & Foto: Aminata Grut
2017-10-11 kl 10:00
redaktion@skarpnacksnyheter.se
Relaterat
Clowner utan gränser, den svenska delen av organisationen.
Clowns without borders international, den internationella organisationen.
Hopp för Burma, Facebookinlägg med en video från Burma och uppgifter om hur en kan skänka pengar till Clowner utan gränsers arbete.
Annhageus.se, hemsida för en av de porträttrade clownerna