Fler söker hjälp – har välfärdssamhället blivit ett välgörenhetssamhälle?

man sitting on the ground eating
Det kan gå snabbt även för väletablerade personer att bli utslagna och hemlösa när samhället sviker. Frivilliga insatser från hjälporganisationer är viktiga men kan inte ta hela bördan. Foto: Timur Weber on Pexels.com

Klarar du fattigdomstestet? Om inte är du verkligen inte ensam. Få klarar idag att kryssa för alla de tretton punkter som SCB anser att du ska klara för att inte klassas som i riskzonen (se testet längst ner i artikeln). Högre krav för försörjningsstöd och försvagad socialförsäkring är några av orsakerna till att hjälpbehovet ökar. Samtidigt förbereder sig nu riksdagen för att rösta om de lagförslag som regeringen lagt fram, som ska minska stödmöjligheterna ytterligare.

Behöver du stöd? Är du skriven i Stockholms stad, tex med adress i Skarpnäcks stadsdel, kan du fram till 31 maj ansöka om ett särskilt bidrag från kommunen (som inte påverkar eventuellt försörjningsstöd). Längst ner i texten postar vi information om hur.

Många nya grupper söker idag hjälp hos välgörenhetsorganisationer. Det är ensamstående föräldrar, pensionärer, arbetslösa, sjuka och andra behövande. De har nekats hjälp av samhället eller får så låg ersättning att de inte klarar sig ekonomiskt.

I en artikel i tidningen Kollega säger Marika Hjelm Siegwald, senior strateg på Sveriges Stadsmissioner, att om det lades lika mycket resurser på att se till att människor får den hjälp de har rätt till, som det läggs på kontroll av olika bidrag, så skulle fattigdomen minska, även människors lidande och samhällets kostnader. Hon är en av de som oroar sig för konsekvenserna av det nya lagförslaget, eller den stora bidragsreformen, som regeringen kallar det hela.

Regeringens reform innebär att omkring 150 000 personer får ytterligare sänkta ersättningar, för att ”arbete ska löna sig mer än bidrag”. Reformen innehåller bland annat aktivitetskrav, krav på läkarintyg vid sjukdom, bidragsspärrar och sanktionsavgifter, bidragstak och minskat bistånd för stora familjer – samt kvalificering till vissa ersättningar för nyanlända (stegvis från 2026–2027). Flera remissinstanser har kritiserat förändringarna och varnar för ökat utanförskap och barnfattigdom.

Delar ut mer mat än någonsin

De flesta hjälporganisationer lägger nu mer tid och kraft på att laga och dela ut mat än någonsin och Stadsmissionen, berättar Marika Hjelm Siegwald, har inte arbetat så mycket med matinsatser sedan 1990-talet. Hon önskar att politiker kunde komma och möta de människor som söker hjälp och lägga sin kraft på att utveckla en politik som kan lösa problemen. Ingen som vill leva på försörjningsstöd och behöva be om hjälp med mat och kläder. Människor vill jobba och vara en del av samhället, säger hon.

Men bilden av fattiga har förändrats. Nu utmålas fattigdom som ett individuellt misslyckande och inte som ett strukturellt problem. Politikerna har bytt ut ord som stöd, hjälp och trygghet mot hårdare ord som kontroll, motkrav och incitament. Där man förr talade om broar tillbaka till samhället för de som lever på marginalen eller har hamnat i utanförskap talar man nu om att stänga grindar för att människor inte ska utnyttja system, säger Marika till tidningen Kollega.

Sprider faktafel och fördomar

I en granskning som publicerats i tidningen Syre skriver Anna Langseth att politikerna målar upp fördomsfulla bilder av människor med försörjningsstöd. ”Ministrar sprider faktafel och fördomar när de presenterar förändringar i försörjningsstödet som riksdagen nu ska besluta om” skriver hon. Påståendet att ”bidragsberoende” skulle orsaka kriminalitet väcker extra stark kritik från forskare.

”Den höga invandringen och den dåliga integrationen har lett till ett enormt stort utanförskap, där människor som skulle kunna jobba i stället lever på bidrag, år efter år,” skriver Ulf Kristersson på Instagram. Men de forskare tidningen Syre frågat håller inte med. Åke Bergmark säger till tidningen att det ekonomiska biståndet har sjunkit kraftigt och är nere på en rekordlåg nivå. Det som skulle vara ett skyddsnät för den som hamnat i nöd är det idag väldigt svårt att uppfylla kraven för. Man får inte ha några tillgångar alls och tvingas alltså bli fattig för att kunna få hjälp, man beviljas dessutom lägre belopp än tidigare eftersom stödet inte har följt med kostnadsökningarna i samhället.

De två argument som regeringen använt mest för att motivera lagändringen har också visat sig vara missvisande.

Socialdepartementet bad Statistiska centralbyrån (SCB) att ta fram statistik på hur många familjer som hade fått 46 500 kronor i samlade bidrag eller mer varje månad. Det visade sig vara 55 familjer i hela landet. Fembarnsfamiljer med två vuxna som skulle kunna få ut det beloppet var högst tre familjer.

Från välfärd till välgörenhet

Vi har gått från ett välfärdssamhälle till ett välgörenhetssamhälle, konstaterar de som uttalar sig i Stadsmissionens publikation Fattigdomsrapporten 2025.

Forskarna i rapporten konstaterar att förslagen urholkar samhällets skyddsnät och går stick i stäv med den nya socialtjänstlagens förebyggande fokus. Att begränsa det ekonomiska stödet till redan utsatta familjer riskerar att skapa eller förvärra sociala problem, vilket kan leda till att fler barn far illa och omhändertas.

Fel uppfattning om vad fattigdom är

Rapporten konstaterar också att många kopplar begreppet fattigdom till extrem nöd som att inte kunna äta sig mätt eller att sakna bostad, men i Sverige idag är det rimligt att sätta gränsen för skäliga levnadsvillkor högre än så – det är till exempel svårt att delta i samhället utan dator eller smartphone, eller om man inte har råd att följa med vänner på fika ibland.

Det finns ingen gemensam definition för fattigdom, många olika mått används. Ett av de vanligaste är begreppet ”materiell och social fattigdom”, som innebär att inte ha råd med en viss levnadsstandard. Under artikeln hittar du 13 frågor att besvara, som kan hjälpa dig besvara frågan om du, med EU:s mått, lever i fattigdom.

Stadsmissionens video, här under, berättar mer om arbetet för att motverka fattigdom och för att människor inte ska slås ut från samhället helt när de etablerade ”skyddsnäten” inte fångar upp dem. Fler videor och mycket läsning finns på sajten Fattigdomsrapporten 2025.

.

Text: Aminata Grut
Torsdag 16 april kl 15:30
Senast uppdaterad 17 april kl 11.30

Källor: SCB / SvD / tidningen Kollega / tidningen Syre
Fattigdomsrapporten 2025


.

Vem räknas som fattig? Klarar du testet?

Enligt EU:s defintioner är en person som inte har råd med sju eller flera av nedanstående 13 poster ”allvarligt” fattig. En person med minst fem träffar i listan, eller mindre, anses leva i materiell och social fattigdom.

  • Kan betala oförutsedda utgifter på 14 000 kronor
  • Har råd med en veckas semester per år
  • Kan betala skulder inom utsatt tid: bostadslån, hyra, räkningar, avbetalningsköp
  • Har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag
  • Har råd att hålla bostaden tillräckligt varm
  • Har råd med tillgång till bil
  • Har råd med tillgång till internet
  • Har råd att ersätta utslitna möbler
  • Har råd att ersätta utslitna kläder
  • Har minst två par skor (inklusive ett par allvädersskor)
  • Har råd att spendera en mindre summa på sig själv varje vecka
  • Har råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet som kostar pengar
  • Har råd att träffa familj eller vänner för att fika eller äta middag minst en gång i månaden

Källor: SCB / SvD


DET FINNS PENGAR ATT SÖKA FRÅN KOMMUNEN!

För dig som är folkbokförd och har din adress i Stockholms stad finns möjlighet att söka bidrag från de olika stiftelser som förvaltas av Stockholms stad.

TILL VAD: Pengar till exempel för att dina barn ska kunna vara med på aktiviteter eller om du behöver köpa kläder till dem etc.

FÖR VEM? För ensamma personer över 18 år som inte jobbar och inte studerar! och För familjer som inte har mycket pengar (din inkomst måste vara under 252 000 kr/år och din förmögenhet/sparande högst 58 800 kr. Är ni fler som bor i hushållet (barn som vuxna) höjs beloppen med 58 800 kronor per person för både inkomst och nettoförmögenhet).

‼️ SISTA DAG ATT ANSÖKA: 31 maj ‼️ Obs! Du måste ge in dokument från Skatteverket när du söker och det kan ta lång tid att få dokumenten. Så börja snart!

BEHÖVER DU HJÄLP MED ANSÖKAN? Gå till ditt medborgarkontor och säg att du vill ha hjälp!(Medborgarkontor för Skarpnäcks stadsdel finns i Björkhagen nära T-banan)

NÄR KOMMER PENGARNA? Beviljade bidrag betalas ut i december.

Läs mer här om möjligheten (länk):
https://start.stockholm/om-stockholms-stad/organisation/ovriga-verksamheter/stiftelser/stiftelser-for-ekonomiskt-behovande-privatpersoner/

Sprid gärna till fler du känner 🌸

(Källa: Tack för tips till Maja Löfgren, Aktiviteter i Skarpnäck)