Skarpnäck – från vikingatid till rally och flygfält

HISTORIA • Precis som många andra förorter runt Stockholm har Skarpnäck byggts på mycket gammal odlingsmark. Det märks bland annat på att det finns många gamla ekar och ansamlingar av lite ovanliga slåtterväxter här och var i området. Men under början av 1900-talet hade lantbrukens lönsamhet sjunkit och bostadsbristen var stor, det var då Skarpnäcks gård köptes av Stockholms stad. 

Stockholms stad började köpa upp gamla herrgårdar och säterier runt staden i början av 1900-talet för att kunna bygga bostäder på marken. 1922 hade turen kommit till Skarpnäcks gård. Men till en början hände inte så mycket med marken. Från 1926 till 1950 hade spårvagnarna i Enskedebanan slutstation Skarpnäck och många Stockholmare åkte ut hit på helgerna året runt för att ägna sig åt fritidsliv, i koloniträdgårdar och natur.

När bostäderna på Skarpnäcksfältet slutligen byggdes, med början 1981, var det i bakvattnet av kritiken mot det så kallade miljonprogrammet. Arkitekterna ville skapa en stadsdel med lägre bebyggelse och mänskligare mått.

Men den historia vi ska berätta om i den här artikeln, börjar faktiskt redan på vikingatiden, eller kanske rättare sagt precis vid slutet av den, på 1200-talet.

""Del av karta över Skarpnäck från 1756.


Dokument om markbyte och yxstöld
Det äldsta skriftliga beviset med namn på bofasta i Skarpnäck är ett pergamentsbrev, utfärdat av Uppsala domkapitel 5 augusti 1432. I brevet, som rör ett markbyte mellan ärkebiskop Olaff och en godsägare Hans Kröpelin, omnämns Skarpa som ett torp lydande under storgården Årsta. Som innehavare av torpet nämns en Anders Johansson. Det berättar Stockholmshem i sin skrift om Skarpnäck (pdf), från 1996. Men det första omnämnandet av Skarpa by sker redan i ett äldre dokument, i hertig Valdemars testamente från 1318, då det nämns att ett torp i Skarpa ingår i hans donation av Årsta till Uppsala domkyrka. Det skriver nätverket Skarpnäcks hembygd på sin hemsida.

Bonden Lars Fynne är nästa person som nämns vid namn, den 9 mars 1482 i ett protokoll från Stockholms Rådstuvurätt. Han hade gett nattlogi åt en kringströvande arbetssökande som tackade genom att på natten stjäla Fynnes yxa och försvinna därifrån. Fynne kunde dock följa spåren i snön in till Stockholm och där gripa tjuven, berättar Stockholmshem i sin skrift. Händelsen beskrivs mer ingående av nätverket Skarpnäcks hembygd, som också har tagit fram flera spännande dokument inför vandringar i området med jämförande bilder av Skarpnäck då och nu. Bland annat finns bilder där flygfältets placering tydligt framgår jämfört med nutida bebyggelse.

Tre hemman och ett torp vid Skateparken
Minst tre hemman och ett torp låg tidigare på markerna runt Skarpa by. Hela området benämns i äldre rättshandlingar först som Scharfa, eller Skarva. Från mitten av 1500-talet och i början av 1600-talet omnämns alla gårdarna med ett enda namn som Skarpatorp.

Först under mitten av 1600-talet ombildades ägorna runt Skarpa by till ett säteri, då grevinnan Sophia Maria De la Gardie byggde Skarpnäcks gård. När en karta upprättades över området 1671 inför ett arvskifte, omnämndes gården som ”Herre gården Skarpen Eek”. Den gamla herrgårdsbyggnaden blev efter att Stockholms stad köpt området först ålderdomshem, sedan behandlingshem.

Men det har alltså bott människor här mycket längre än så. Vid sjön Flaten, inte långt från Skarpnäck, finns bland annat en stenåldersboplats som enligt Stockholms stads stadsbyggnadskontor är en av de mest intressanta i sitt slag i hela Stockholms län. Det finns också lämningar av en fornborg, norr om barnbadet, som är daterad till bronsåldern. Ytterligare elva mindre fornlämningar, huvudsakligen stensättningar av den typ som förekommer ända in i vikingatid, finns spridda över området. Och redan på 1200-talet tror man alltså att det bodde folk i Skarpa by, i den så kallade Skärgårdsskogen på höjderna sydost om Skarpnäcksfältet, ovanför och invid den nuvarande Skateparken.


Publicerat på YouTube 19 maj 2014 av Pac Crew


Gammal väg och husgrunder i Skärgårdsskogen

Det sista huset i Skarpa by var bebott ända fram till på 1700-talet. För bara tre år sedan genomfördes arkeologiska undersökningar runt Skarpnäcksfältet, inför beslut om en ny detaljplan som ska visa var det är möjligt att bygga fler bostäder. Rapporten från undersökningarna visade att det finns flera fornlämningar i skärgårdsskogen – gamla husgrunder, gårdstomter och en gammal färdväg.

Det finns också ett gravröse och en sju meter lång stensättning på en höjd i skogen mellan Skarpnäcksfältet och Bagarmossen, i kanten av fältet, sydost om Bergholmstorpet. Det fanns fler kända fornlämningar tidigare, men de grävdes bort på 1980-talet inför nybygget av bostadsområdet. Gamla medeltida husgrunder från Skattegården Skarpa låg exempelvis i kanten av det som nu är ett industriområde. Det är också troligt att det finns fler fornlämningar runt Skarpnäcksfältet, skriver den arkeolog som författat rapporten inför detaljplanen, ArkeoLogistik 2014:35.

Det finns faktiskt lite modernare ruiner runt fältet också. Det är de militära skyddsvärn, eller bunkrar, som byggdes runt Skarpnäck i samband med att flygfältet anlades. Alla dessa militära värn är nu raserade eller igenfyllda, men resterna av dem syns tydligt bland annat i den lilla skogen mellan Horisontvägen och Gamla Tyresövägen. Tydligast intill korsningen mellan Gamla Tyresövägen och Flygledargatan. Mer om värnen finns att läsa i boken ”Stockholms glömda bunkrar”.

Från vattensjuk mosse till sportflygplats
Naturen i Södertörn (där Skarpnäck ligger) är till stor del tall och sandmark uppblandat med tung lermark som varit sjöbotten. Skarpnäcksfältet, Pungpinan och Bagarmossen är alla byggda på eller intill områden som tidigare varit sjöbotten eller vattensjuka mossar. Först fram emot 1700-talet började markerna runt fältet dikas ut. Men det ledde till många år av processer kring vattenrättigheterna. Ägarna till vattenkvarnarna i Tyresö och Nacka ström hade laglig rätt att utnyttja vattnet som strömmade från utdikningarna och de byggde dammar för att kunna använda vattenkraften vid behov. Fördämningarna orsakade regelbundet stora översvämningar i Skarpnäck. Till slut köpte en senare ägare till Skarpnäcks gård Nacka kvarn och såg till att allt vatten kunde rinna av mot Flaten och Ältasjön utan att dämmas upp.

När Stockholms stad köpte in Skarpnäck var tanken först att anlägga en flygplats på fältet, men 1933 beslutade stadens politiker att istället lägga den nya flygplatsen i Riksby i Bromma. Skarpnäcksfältet fick sina landningsbanor ändå, under andra världskriget sju år senare, då de byggdes av beredskapsarbetare. Arbetet började 1940, flygfältet togs i bruk 1941 och användes ända fram till 1980 som bas för segelflyg.


Publicerat på YouTube 29 mars 2014 av Jan Carlbom


Flygfält med rally, hippies och ungdomsläger
Från 1960 till 2007 fanns det en hundkapplöpningsbana på fältet. Men den revs inför bygget av den första fotbollsplanen med konstgräs i Skarpnäck. En fotbollsplan som efterfrågats av Spårvägens IF ända sedan mitten av 90-talet, då det gick bra för klubben som var på väg upp i allsvenskan 1994. Skarpnäcks Hundungdom fick en mindre träningsbana för agility, men även den är nu borta och det har lagts medborgarförslag om att ersätta den med ny mark.

Flygfältet användes också till en massa annat. Från 1948 kördes motorsport på banorna, framför allt Skarpnäcksloppet i den så kallade Formel 3-klassen som 1968 och 1969 vanns av Ronnie Pettersson. På 50-talet hölls ett stort internationellt ungdomsläger med 15 000 deltagare och även Sveriges första ”drive-in-gudstjänst”. Kanske kommer ni som är lite äldre också ihåg att när Förenta nationerna höll sin miljövårdskonferens i Stockholm 1972 blev fältet under en hel månad läger och festplats för unga hippies från hela världen. Bland dem ”Hog farm(artikel i Stockholms Fria 2008) som forskaren Lars Gogman berättat om på olika sätt och artisten Pugh Rogefeldt skrev en låt om.


Publicerat 27 april 2015 på YouTube av Lars Gogman


Kända arkitekter ritade bostäderna och området

När kommunstyrelsen 1978 beslutade om riktlinjer för planering av Skarpnäcksfältet, på totalt 110 hektar mark, reserverades den nordvästra delen av fältet för ett park- och rekreationsområde. Bostäder fick 35 hektar och arbetsplatser 25 hektar. Totalt skulle 2850 bostäder byggas, men inget nytt kommersiellt centrum. Det föreslogs också att tunnelbanan skulle förlängas från Bagarmossen till Skarpnäck. I maj 1979 godkände Stockholms stads byggnadsnämnd programmet för planläggning av Skarpnäcksfältet. Den nya generalplanen (Gpl 7521) vann laga kraft i december 1980.

Skarpnäcksfältet delades upp mellan fem olika byggherrar som utlyste arkitekttävlingar. Med de utvalda förslagen som grund upprättades en preliminär detaljplan och hösten 1981 startade bygget. Stockholmshem blev områdets största byggherre med drygt 1 200 lägenheter. Bland arkitekterna märks Ralph Erskine, Arken arkitekter och FFNS arkitekter.

Området nämns också i Jan Gehls bok om god stadsplanering, Cities for People, och beskrivs där som ett urbant område som visar hur framtida byggnader och offentlig plats bör designas. Det var framför allt den i huvudsak låga bebyggelsen med många träd och lågt placerad gatubelysning, där ett kulturhus och ett torg var tänkta som centrum för aktiviteter och möten mellan invånarna, som ansågs nyskapande.

Vi återkommer till arkitekterna och deras tankar bakom hur gårdarna, husen och landskapet med träd, buskar och närmiljö i Skarpnäck utformades, i nästa artikel om Skarpnäcks historia. Tills dess kan ni titta på den här YouTube-videon, gjord av Arken Skarpnäck.


Publicerat på YouTube 18 november 2015 av Arken Skarpnack


Text: Aminata Grut

2017-10-05 kl 11:30
redaktion@skarpnacksnyheter.se

Relaterat
Statistik om Stockholm, från Stockholms stadHär hittar du den statistik som ligger till grund för de tio frågorna och svaren om Skarpnäck i nutid. Du måste själv leta upp statistiken för Skarpnäcks gård, området har nummer 21507.
Nätverket Skarpnäcks hembygd, hemsida med information om aktiviteter.
Skarpnäcksfältet, Wikipedia.
Utredning om Flaten inför beslut om naturreservat 2007, Stockholms stadsbyggnadskontor (pdf).
Fornborg, RAÄ 92 vid Flaten i Brännkyrka socken, Kandidatuppsats i arkeologi, SU 2011 (pdf, se sidan 14).

Övriga källor: Stockholms stad, Brännkyrka hembygdsförening, Stockholmshem, Listuddens koloniträdgårdsförening, Skarpnäcks trädgårdsstadsförening, Wikipedia, Riksantikvarieämbetet mfl.