Fullt möjligt att spara orörda områden genom sanering av förorenad mark

Det finns utrymme för att bygga tusentals nya bostäder och spara orörda grönområden genom att sanera kraftigt förorenad mark – med hjälp av bidrag från statliga Naturvårdsverket. Det visar den inventering som länsstyrelserna i Sverige har gjort av förorenade områden i hela landet. Sanering gör det möjligt att lämna värdefulla naturområden orörda.
Fram till och med 2025 hade 233 saneringsåtgärder genomförts och under perioden 2013-2023 byggdes över 3000 bostäder på sanerad mark istället för på andra platser, enligt rapporter från Boverket och Naturvårdsverket.

—

En viktig aspekt på byggande är att de åtgärder som vidtas enligt lag alltid måste skydda både människor och natur. När företag eller privatpersoner visar intresse för att bygga i orörda områden som är skyddsvärda, eller om kommunen vill vidta åtgärder i ett sådant område, ska man helst först utvärdera alternativ. Till exempel om andra områden går att bebygga efter sanering. Var det byggs ska alltså inte i första hand styras av företags intressen av att exploatera och bygga, eller politikers idéer om stadsplanering. Istället ska de åtgärder som vidtas ta vara på och skydda både medborgarnas intressen och ekosystemen vi lever i.

Det här medför många och komplexa avvägningar i en storstad som Stockholm, där det är stor efterfrågan på nya bostäder och byggföretag och byggherrar gärna vill få möjlighet att arbeta med att exploatera mark.

För många av de byggen som planeras blir förberedelserna ett samarbete mellan stadens exploateringskontor som gör markarbetena inför en exploatering, samt miljö- och hälsoskyddskontoret som ska bevaka att miljö- och naturintressen skyddas. Ytterst ansvariga för att granska kommunernas åtgärder i samband med exploatering är tjänstemännen vid enheten för miljöanalys vid statliga Länsstyrelsen i Stockholms län, som både självständigt ska inspektera, samt utreda eventuella anmälningar om exempelvis lagbrott.

Bagarmossenskogen ett ESBO-klassat område

En åtgärd för att skydda människor, natur och djur i ekosystemen är kartläggningen av ekologiskt särskilt betydelsefulla områden, ESBO. Kartläggningen och klassningen följer av en internationell överenskommelse om miljökonsekvensbeskrivningar – den så kallade Esbokonventionen, en miljöskyddskonvention som Sverige ratificerat. Till konventionen finns ett protokoll om strategiska miljöbedömningar som också har skrivits under av Sverige. Syftet är främst att samarbeta för att förebygga gränsöverskridande effekter på miljö och hälsa i projekt, planer och program. Men klassingen ska också innebära ett grundläggande skydd för de områden som ingår i ESBO-skyddet.

Av Stockholms stads kartläggning av ekologiskt särskilt betydelsefulla områden inom Stockholms ekologiska infrastruktur, framgår att skogen mellan Skarpnäck och Bagarmossen är ett sådant skyddsvärt område som är särskilt betydelsefullt som kärnområde, spridningszon och livsmiljö för skyddsvärda arter (se illustrationen ovanför artikeln, där de mörkblå fälten är de ESBO-klassade).

Gasverkstomt blev attraktivt bostadsområde

Att nya bostäder har kunnat byggas på tidigare kraftigt förorenade områden är Inre hamnen i Norrköping ett exempel på. Delar av det nya bostadsområdet har byggts på vad som tidigare var en av Östergötlands mest förorenade platser, Gasverkstomten, med rester från tidigare gastillverkning. Med hjälp av 105 miljoner i bidrag för sanering från Naturvårdsverket har området nu blivit en helt ny och attraktiv stadsdel. Den statligt finansierade saneringen har möjliggjort 850 av de 3 000 nya bostäderna i området. Samtidigt har saneringen bidragit till att föroreningarna inte längre sprids till närområdet, till exempel till närliggande Motala ström.

– Det statliga bidraget har varit helt avgörande då kostnaderna för det nödvändiga saneringsarbetet varit mycket höga, sa Elke Myrhede, projektledare på samhällsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun i ett pressmeddelande när bygget startade.

Gäddviken i Nacka – bra exempel på öppenhet

Ett annat exempel är Nacka, där kommunen planerar att bygga ett helt nytt bostadsområde med 1 600 bostäder vid Gäddviken, på Finnberget och på Kvarnholmen där det tidigare låg ett industriområde. Marken vid Gäddviken är idag kraftigt förorenad av tungmetaller och andra utsläpp – från ett tidigare beckbruk, en fosfatfabrik och en svavelsyrafabrik. För att göra exploateringen möjlig ska marken först saneras, med bidrag från Naturvårdsverket.

Enligt kommunen syftar detaljplanen, som är ute på samråd till 18 maj, till att möjliggöra bygge av bostäder, service och förskolor, samt kommunala allmänna platser i form av strandpromenad runt Svindersviken, gator, parker, torg, kaj och en badplats. Detaljplanen gör det också möjligt att skapa nya allmänna kopplingar och stråk, däribland en öppningsbar gång- och cykelbro över Svindersviken, samt en utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Kommunen tar också över huvudmannaskapet för gator och naturmark. Detaljplanen ska också se till att bevara natur- och kulturmiljövärden samt reglera hur befintliga föroreningar ska hanteras.

Alla åtgärder, dokument och utredningar finns föredömligt och öppet publicerade på Nacka kommuns webbsidor i lättlästa format, så att boende enkelt ska kunna ta del av vad som gjorts och hur situationen ser ut när det gäller exempelvis skyddsvärda arter. Där finns också länk till information om digitala möten. Läs mer om Gäddviken på Nacka kommuns webbsidor.

118 pågående saneringsåtgärder 2025

Målet med det statliga bidraget till sanering är att alla riskområden i Sverige ska saneras och Naturvårdsverket har tagit fram en nationell plan för att se till att de mest prioriterade och förorenade områdena i landet ska bli sanerade. Fram till och med 2025 hade 233 åtgärder genomförts och 118 var på gång. Några exempel på områden som åtgärdats med hjälp av bidrag:

• Fredriksskans i Kalmar kommun: Deponi i centralt område, nu bostadsområde. 
• Skyttemossen i Vetlanda kommun: Deponi i centralt område, nu bostadsområde. 
• Norrköpings gasverk i Norrköpings kommun: Blev till bostadsområde.
• Gävle gasverk/Stenborgskanalen i Gävle kommun: Blev strövområde och kulturcenter. 
• Källstorps industriområde i Trollhättans kommun: Tung verkstadsindustri belägen precis intill Göta älv, som nu utvecklas till bostadsområde.
• Pukebergs glasbruk i Nybro kommun: Fortsatt glasbruk, skola, skydd av äldre bruksmiljö med kulturhistoria och restaurang. 
• Köpmanholmen i Örnsköldsviks kommun: Före detta pappersbruk som idag används för hamnverksamhet. 
• Vinterviken i Stockholms stad: Tidigare dynamittillverkning (Alfred Nobel) som blivit strövområde mm.

Prioritering av områden utifrån riskklassning

De områden som ska prioriteras för sanering har delats in i olika riskklasser av Naturvårdsverket. I den alys som ligger till grund för klassingen har verket gjort en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära idag och i framtiden.

De aktuella riskklasserna, samt antalet förorenade områden: 

• Riskklass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljön (cirka 1 300). 
• Riskklass 2: Stor risk för människors hälsa och miljön (cirka 8 800). 
• Riskklass 3: Måttlig risk för människors hälsa och miljön (cirka 12 100). 
• Riskklass 4: Liten risk för människors hälsa och miljön (cirka 6 100). 

.

Grönkompensation

När det gäller skyddsvärda områden har Stockholms stad tagit fram ett program som ska ge invånare och natur kompensation (ersättning) för de grönytor som använts för stadsutveckling. Åtgärderna kallas för grönkompensation. Idén med detta är att staden genom olika åtgärder ska kunna ersätta värdefull natur som används vid exploatering.

Stockholms stads politiker har godkänt att exploatering av även ESBO-klassade områden som till exempel Bagarmossenskogen kan genomföras, om den kombineras med grönkompensation.

Ansvaret för arbetet med grönkompensation och utvärderingen av om ett område kan exploateras ligger i första hand hos stadens exploateringskontor, som tagit fram särskilda rutiner för just ESBO-områden. Läs mer här om Stockholms stads grönkompensation.

Samverkan mellan förvaltningarna när det gäller biologisk mångfald sker i stadsdelvisa så kallade gröna möten där exploateringskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och berörd stadsdelsförvaltning deltar. De gröna mötena är resultatet av ett beslut i samordningsgruppen för Grönare Stockholm under 2021.

Stadens revisionskontor noterade i sin rapport 2023 att ”det kompensatoriska arbetet, i syfte att stärka den biologiska mångfalden i samband med utbyggnad av bostäder, utgör en stor utmaning när stadens blågröna värden i allt större utsträckning kommer behöva tas i anspråk”. Revisionsrapporten finns här som pdf.

Text: Aminata Grut
Publicerad: Onsdag 29/4 2026

—

OBS! Den här texten är en del av en serie artiklar i Skarpnäcks Nyheter om stadsplanering, förorenad mark, ekosystem och exploatering av mark i våra närområden. Tidigare artiklar:
• Trots oro för byggväg, föroreningar och djurliv – Bergholmsbygget fortsätter

JUST NU – väntar vi på svar från Anders Borgmark, miljöexpert vid exploateringskontoret, som ville lämna synpunkter på vår intervju med honom innan publicering.