Snart ska schakt- och sprängningsarbetena för en större vattenledning genom skogen mellan Skarpnäck och Bagarmossen börja, enligt kommunen. Markarbetena och förberedelserna för en byggväg är också tänkta att fortsätta, trots protester från boende. Men vad är det egentligen de protesterande bråkar om? Vi gör en första djupdykning i bakgrunden.
Det handlar om oro för byggväg, buller, naturvärden och djurliv, oro för att en källa och viktig sumpskog kan bli förstörd, men också – och kanske allvarligast – om föroreningar i mark som kan vara hälsofarliga för människor och där riskerna ökar i samband med exploatering. Vi har bland annat talat med en expert på Boverket som understryker att om det finns risk för att inomhusluft blir hälsofarlig på grund av föroreningar i mark, ja då måste marken saneras innan det byggs.
—
Ni har säkert redan fått informationsbladet i brevlådan – från Stockholms stad till de hushåll i Skarpnäck som berörs. Kanske har ni också mött kommunens ansvariga? De har varit i Skarpnäck för att besvara frågor från allmänheten om Bergholmsprojektet vid Vinggatan och hundrastgården, senast måndagen 27 april kl 16-18. Läs mer om projektet på Stockholms stads sidor om Bergholmsbacken.
Skyddsvärda arter och artesisk källa
Många boende och miljöorganisationer i området har varit kritiska till framför allt den planerade byggvägen. Frågetecknen är också fortfarande många kring hur natur, miljö och människor påverkas av byggvägen och schaktarbetena kring Bergholms bollplan. Det handlar inte bara om naturvärdena, det finns också föroreningar i marken som är hälsofarliga och kan bli ett stort problem, enligt kritikerna.
Bagarmossenskogen är ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO) med viktiga kopplingar till Skogskyrkogården och Nacka naturreservat. Förutom skyddsvärda djurarter som mindre hackspett, fladdermöss och grodor har SGU (Sveriges geologiska undersökning) också registrerat en så kallad artesisk källa i det berörda området, Bergholmens källa. Runt källan växer en sumpskog, där al och asp trivs och där den mindre hackspetten häckar.
Hur bygget påverkar alla dessa naturvärden är inte tillräckligt utrett, anser de som protesterat. De oroar sig för att sprängningar för vattenledningar och byggen i Bagarmossen kan påverka eller till och med förstöra källan och därmed även hackspettens så kallade habitat. Det är i så fall en irreversibel skada, säger Antonie Grahamsdaughter från föreningen Rädda Bagarmossenskogen.
Föreningen anmälde att det gräv- och schaktarbete på Bergholms bollplan och gångbanan intill som kommunens exploateringskontor påbörjade i oktober 2025 inte hade tillstånd, vilket ledde till att arbetet stoppades. Avspärrningarna kring området står kvar.
Föreningen skriver i sin anmälan: ”Att stadens exploateringskontor påbörjade gräv- och schaktarbete på Bergholmsbackens bollplan och gångbanan där samt i området vid Rusthållarvägen – trots att WSP:s prover visat höga halter av miljögifter på bägge platserna – strider mot miljöbalkens 10 kap 11§ som kräver föregående anmälan om avhjälpandeåtgärder” … ”Exploateringskontoret har tidigare gjort en anmälan om avhjälpandeåtgärder för etapp 100 av Rusthållarvägen inför byggstart. Anmälan och de planerade åtgärderna godkändes av Miljöförvaltningen i beslut 2025-10244. Men denna anmälan gäller bara Rusthållarvägen, vilket även framgår av Exploateringskontorets egna uppgifter. Anmälan gäller alltså inte Bergholmsbackens bollplan, gångväg och kringområde”.
Men exploateringskontoret har inte fått någon kritik från stadens miljö och hälsoskyddskontor för sitt arbete och nu har de också gjort en ny anmälan, om avhjälpandeåtgärder som gäller den södra delen av området där bollplanen och gångvägen är inkluderad, där granskning pågår.
Föroreningar i marken
Det som finns i marken, enligt en markundersökning som Stockholms stad beställde år 2019 av konsultföretaget WSP, är höga halter av bly, polycykliska aromatiska kolväteföreningar (PAH) och andra ämnen som kan vara hälsofarliga i höga koncentrationer. Föroreningarna finns på flera ställen i hela det detaljplanerade området mellan Bergholmsbacken och Rusthållarvägen i Bagarmossen. Dels inom redan bebyggt område, dels kring Bergholms bollplan. Enligt rapporten från konsulterna är halterna i marken i området generellt inte farliga för människor som vistas där, men när det ska byggas bostäder kan vissa delar av marken behöva saneras.
Vad ska göras åt föroreningarna? Har de undersökts tillräckligt? Hur allvarligt är läget? Vilka åtgärder ska exploateringskontoret vidta för att se till att miljögifter inte sprids när markarbetena fortsätter? Det är frågor som föreningen Rädda Bagarmossenskogen velat ha svar på från Stockholms stad.
Föreningen uttrycker också oro över att föroreningar kan ha spritts i marken kring Bergholms bollplan, eller via avrinning till vattendrag i närheten som leder till Flatensjön och har kontaktat Länsstyrelsens miljöinspektörer för att få veta om det har gjorts någon så kallad utökad provtagning i området efter utredningen 2019. Länsstyrelsen har skickat frågorna vidare till kommunens miljöförvaltning och enligt information till Skarpnäcks Nyheter har det gjorts en utökad provtagning, men resultaten är ännu inte offentliga.
Provpunkter och utskick
Bilden ovanför denna artikel visar konsultbolaget WSP:s olika provpunkter för föroreningar som i höga halter kan vara hälsofarliga för miljö och människor. De röda rektanglarna med namn på ämnen som påträffats har lagts in av föreningen Rädda Bagarmossenskogen. För en mer detaljerad redovisning av de resultat som provtagningarna gav, ladda ner och läs WSP:s utredning.
Här under utskicket från Stockholms stad.
Skolan som planeras ligga ovanpå Bergholms bollplan kommer inte att byggas nu, informerar staden. Det bygget startar tidigast 2045.
.
Höga halter av bly och PAH vid Bergholms bollplan
Asfaltprover från bland annat Rusthållarvägen visar mycket höga halter av PAH, enligt WSP och i ett område där det tidigare legat en tandläkarklinik finns det kvicksilver i marken. I den södra delen av området, runt den grusbelagda Bergholms bollplan, visar prover på gamla fyllnadsmassor i flera fall höga halter av framför allt bly och PAH (polycykliska aromatiska kolväteföreningar), men även av koppar och zink. Halterna i proverna överskrider på flera ställen Naturvårdsverkets rekommenderade gränsvärden (för människors hälsa) och på en provpunkt vid Bergholms bollplan har mycket höga halter av bly uppmätts.
PAH och bly är typiska rester efter asfalt och framför allt verksamhet där det förekommit gas och annat oljebaserat bränsle eller där det lagrats rester av bränsle. Där de här föroreningarna förekommer kan det också finnas anledning att undersöka om det även finns PFAS i marken, skriver miljöförvaltningen i en kommentar till utredningen.
.
Ravin fylld med schaktmassor
Geologiska data visar att det tidigare fanns en runt fem meter djup ravin i skogsområdet bakom den nu rivna skolan i Bagarmossen. Schaktmassor har använts för att fylla ut denna ravin, kanske i flera omgångar. Ovanpå fyllnadsmassorna har sedan en bollplan anlagts. Det är inte känt exakt varifrån massorna kommer.
En äldre Skarpnäcksbo som varit aktiv i den segelflygsklubb som använde det gamla flygfältet i Skarpnäck, tror att en del av schaktmassorna under Bergholms bollplan kanske kommer från flygfältet och racerbanan som fanns på Skarpnäcksfältet. Det skulle i så fall kunna förklara varför halterna av PAH och bly är så höga i massorna. Flygfältet i Skarpnäck avvecklades helt i samband med förberedelserna för att bygga hyreshus på marken i början på 80-talet.
Bergholms bollplan har under åren använts flitigt under friluftsdagar och idrottsundervisning av flera skolor. En cricketklubb har ända fram till i höstas spelat matcher och haft sin träning på Bergholms bollplan och boule har spelats av pensionärer varje tisdag på boulebanan intill. Bollplanen och marken runtomkring har också varit ett populärt ställe att grilla och umgås på. Men sedan oktober 2025 är området alltså avspärrat med staket.
Skola ovanpå bollplanen
Planen för Bergholmsbacken visar att en skola ska anläggas ovanpå den gamla bollplanen. Det planeras också förskolor intill Rusthållarvägen. Men bygget av dessa kommer tidigast igång 2045, enligt stadens information. Innan dess ska det först byggas bostäder närmare centrum i Bagarmossen.
.
Kvicksilver och PCB
I sin utredning skriver konsulterna från WSP om projektområdet runt Bergholmsbacken att:
”…misstänkta föroreningskällor på platsen är tillförda förorenade fyllnadsmassor, eventuell tjärasfalt, petroleumprodukter i anslutning till panncentralen och kvicksilver i anslutning till ledningar som varit förbundna med verksamhetslokaler för tandläkare. Baserat på byggår kan det även finnas PCB från fönsterfogar och annat byggnadsmaterial [från den nu rivna] skolbyggnaden vilket kan ha spridit sig till omgivande mark.”
Enligt WSP:s utredning är riskerna för människor som rör sig i området i dagsläget acceptabla så länge de inte påverkas av exploateringsarbete, utom vid Bergholms bollplan där det särskilt vid en provpunkt påträffats mycket höga halter av bly. De skriver:
”Uppmätta halter i mark bedöms inom större delen av området inte innebära någon oacceptabel risk för människor som idag vistas på området då förhöjda halter generellt inte förekommer i den översta halvmetern och de ämnen som har uppmätts i förhöjda halter inte är akuttoxiska. Ett undantag finns dock för blyhalterna som uppmätts i punkt 19W04 då de överskrider riktvärdet för korttidsexponering på 600 mg/kg TS. Detta begränsningsvärde beräknas utgående från att ett barn som väger 10 kg vid ett tillfälle får i sig 5 gram förorenad jord inte ska få en genomsnittlig dos som överskrider det tolerabla intaget över ett år.” WSP:s konsulter fortsätter: ”De viktigaste exponeringsvägarna för hälsa är i detta fall inandning av damm och ånga, hudkontakt och intag av jord.”
Hälsorisker för bebyggelse
WSP:s utredning konstaterar att det kan finnas hälsorisker om det undersökta området exploateras och blir bebyggt, eftersom riktvärdet för flera av de ämnen som har påträffats vid provtagningarna, bland annat kvicksilver, bly och PAH, ligger över gränsvärdena för känslig markanvändning (KM).
Exempel på hälsorisker som WSP beskriver är: ”negativ påverkan på inomhusluft på grund av eventuell ånginträngning av föroreningar”. Dvs att ånga från förorenad mark kan tränga in i nybyggda hus. Samt att barn som bor där kan komma i kontakt med förorenad jord om det byggs lekparker, förskolor och trädgårdar på området. Det kan också finnas risker med att äta ”växter som odlats i området med halter av PAH-H över KM”, , skriver konsulterna från WSP.
De fortsätter: ”Skyddsobjekt inom området är idag främst de människor som tillfälligt vistas på området men då området planeras för bostäder och skolor är även framtida boende på området skyddsobjekt. Utöver människor är markmiljön på området samt omgivande ekosystem skyddsobjekt vid såväl nuvarande som planerad markanvändning. De ämnen som i huvudsak påvisas över riktvärdet för KM är bly och PAH.” (källa: WSP)
Storstadsspecifika riktvärden och tjärasfalt
I Stockholm har exploateringskontoret i samarbete med experter tagit fram särskilda så kallade storstadsspecifika riktvärden för mark som ligger något högre än Naturvårdsverkets gränsvärden, bland annat mot bakgrund av att de markarbeten som skulle behöva göras av kommunen inför olika typer av exploatering annars skulle bli både mycket omfattande och dyra. Med hänvisning till riktvärdena kan man nu återanvända mer av de schaktmassor som annars skulle behöva läggas i deponi. De storstadsspecifika riktvärden man tagit fram ligger till grund för liknande beslut om riktvärden i Göteborg och Malmö, eftersom problemet med föroreningar i mark, ytligt eller längre ner i marken, är likartat i alla storstäder. Det slutgiltiga ansvaret för sanering ligger därmed också på byggherrarna. Läs mer om hur Stockholms stad beskriver de storstadsspecifika riktvärdena.
Ett stort problem i hela landet är att man på platser som bebyggts före 1973 ofta har använt asfaltbetong med stenkolstjära som bindemedel – så kallad tjärasfalt (efter 1973 används istället bindemedlet bitumen). Stenkolstjäran innehåller PAH, eller enklare förklarat en rad kolväteföreningar som är hälsofarliga för människor och djur i högre halter. Det finns mycket tjärasfalt kvar i Sverige, stora delar av vårt vägnät är asfalterat före 1973. Vägverket har rekommenderat att tjärasfalt som ligger under gränsvärdena bör få ligga kvar i vägkropparna.
”Föroreningar behöver avgränsas”
Även om halterna av föroreningar generellt inom det detaljplanerade området Bergholmsbacken underskrider eller ligger i nivå med de generella riktvärdena, rekommenderar WSP:s konsulter ändå kompletterande undersökningar för att avgränsa påträffade högre halter av föroreningar, särskilt invid punkt 19W04 vid bollplanen ”där påträffad blyhalt överskrider korttidsriktvärdet”. WSP rekommenderar framför allt en förtätad provtagning i den södra delen av området där fyllnadsmassor förekommer med PAH och blyhalter som överskrider gränsvärdena för KM (känslig markanvändning): ”Detta för att säkerställa en korrekt masshantering av de massor som ska tas bort samt för att säkerställa att det inte föreligger någon risk med kvarlämnade massor.”
WSP skriver också att: Asfalt, bärlager och underlagrande fyllning i Rusthållarvägen innehåller höga halter av PAH och eventuella överskottsmassor bedöms klassas som farligt avfall.”
En del av dessa massor har redan schaktats bort och förts till deponi, säger Anders Borgmark, expert vid exploateringskontoret, som också bekräftar att fler prover har tagits nu när arbetet ska påbörjas vid bollplanen, men att resultaten inte har kommit ännu.
Om gränsvärden
Tröskeln är ganska låg för att man ska flagga för föroreningar eller miljögifter, när det är aktuellt att exploatera ett område. Att det finns föroreningar behöver alltså inte betyda att hela området måste saneras. Men förekommer föroreningar i marken måste det utredas, med en platsspecifik riskbedömning, hur stora riskerna är för människors hälsa. Naturvårdsverket ger vägledning till länsstyrelserna och kommunerna kring hur gränsvärdena ska bedömas.
En viktig del när man tar fram gränsvärden är den markanvändning som förväntas på ett område. Markanvändningen styr de aktiviteter som förekommer och därmed vilka grupper som exponeras och vilka krav som ställs på skydd av markmiljön i området.
Naturvårdsverkets generella riktvärden har tagits fram för två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Förkortningarna återfinns i materialet vi har länkat till. Det är också dem WSP hänvisar till i sin undersökning och i sina rekommendationer.
Dessa generella riktvärden tar hänsyn till fyra skyddsobjekt: människor som vistas på området, markmiljön på området, grundvatten samt ytvatten. Vid beräkning av hälsorisker tas hänsyn till exponering orsakad av direktkontakt med förorenad jord, samt indirekta effekter som kan uppstå på grund av spridning av föroreningar till luft, grundvatten och växter. Riktvärdena tar också hänsyn till skydd mot effekter i markmiljön inom området samt till att grundvatten och ytvatten ska skyddas mot påverkan på grund av spridning. Det slutliga riktvärdet väljs som det lägsta av de värden som angetts för att skydda hälsa, markmiljö, grundvatten eller ytvatten.
Ånginträngning går inte att lösa med ventilation
Att riktvärdena är högre för mark i Stockholm innebär inte att kravet på att sanera bort PAH och tungmetaller försvinner när det ska byggas bostäder och skolor ovanpå marken, om det kan finnas risk för att inomhusluften blir förorenad genom så kallad ånginträngning.
Christer Idström, expert på inomhusmiljö hos Boverket, säger till Skarpnäcks Nyheter att om det finns risk för att ångor från förorenad mark kan tränga in i byggnader, så som exempelvis WSP varnat för, behöver marken där det ska byggas saneras noga innan bygget startar, för att hälsoriskerna ska vara acceptabla.
– Boverkets byggregler innehåller visserligen inte några detaljerade krav när det gäller hur höga halter av olika ämnen som får finnas i schakt- och utfyllnadsmassor, men det har tagits fram gränsvärden av Naturvårdsverket, säger han.
Påståenden om att det skulle vara möjligt att lösa problem med ånginträngning av föroreningar till inomhusluft genom att installera god ventilation, eller andra tekniska lösningar, avfärdas av Christer Idström.
– Nej det skulle jag inte säga är möjligt. Säg att ventilationen av någon anledning stängs av, då kan ångor ändå tränga in och förorena inomhusluften så att den blir ohälsosam för de som ska bo, arbeta, eller gå i skolan där. Behöver man ventilera för att få bort föroreningar i luften har man gjort fel redan från början, mark där den risken finns måste helt enkelt saneras först. Innan det byggs.
Omfattande kartläggning av förorenad mark i Sverige
Christer Idström berättar också att ett omfattande kartläggnings- och identifieringsarbete genomförts över potentiellt förorenade områden i hela landet, från slutet av 1990-talet fram till omkring år 2014. Målet med kartläggningen har varit att kunna få bort gifter på så många ställen som möjligt, framför allt genom att åtgärda de områden där staten har ett ansvar, eller ge bidrag till sanering av områden i kommunernas regi.
Utredningarna som visar var det finns förorenade områden, mark, sediment och vatten, hittar du via våra länkar hos Statens geologiska institut, SGI, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning, SGU. När det gäller sanering har SGU möjlighet att ge stöd till kommuner för kostnaderna, något man har velat göra för att öka andelen kommunala huvudmän i saneringsprojekt.
Skarpnäcks Nyheter återkommer med fler artiklar om Bergholmsbacken, där bland andra kommunens expert Anders Borgmark får berätta om sin syn på projektet.
Text: Aminata Grut
Måndag 27 april kl 11:06
KÄLLOR:
• WSP:s miljötekniska markutredning för området runt Bergholmsbacken
• Stockholms stads webbsidor om Bergholmsbacken-projektet
• Gällande detaljplan för området
• Tabell med Naturvårdsverkets gränsvärden för mark
• Riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverket
• Exploateringskontorets utredning om Storstadsspecifika riktvärden i Stockholms stad
• Stockholms stads beskrivning av Storstadsspecifika riktvärden.
• Konsekvensanalys av storstadsspecifika riktvärden
• Goda exempel (på hur markföroreningar kan hanteras). SISAB
• Förorenade områden i Sverige – utredning hos SGU
• Förorenad mark i Sverige – utredning hos SGI
• Förorenade områden i Sverige – utredning hos Naturvårdsverket
Upptäck mer från Skarpnäcks Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.