Sedan den 19 december 2019 är både sopsugsanläggningen och alla sopnedkast på Skarpnäcksfältet avstängda. Skarpnäcksborna får istället slänga sina sopor på bakgårdarna, där problem med råttor har börjat uppstå. Klagomålen på bristande information från hyresvärdarna har varit många, liksom frågorna kring vem som egentligen bär ansvaret för att soplukten återigen har lagt sig över stadsdelen. Efter ett kortare avbrott på prov stängdes systemet igen och ingen vet om det ska repareras eller om det finns andra planer för sophanteringen.
Problemen började redan runt den 15 december 2019, med stopp i sopnedkasten i en del trapphus, men informationen till de omkring elva tusen boende på fältet har varit sparsam. Stoppet kom på sämsta tänkbara tid, inför julen med alla långledigheter då många är hemma. Och under pandemiåret 2020 har det knappast blivit mindre sopor.
De fastighetsägare som berättar på sina hemsidor om sopstoppet i Skarpnäck är främst bostadsrättsföreningarna och samfälligheten för radhusen på Tätorpsvägen. Den information dessa föreningar har fått från de ansvariga entreprenörerna är att det läcker in vatten i sopsugssystemet och att detta orsakat stoppet. Exakt vad läckaget beror på är oklart.
Enligt den information som lämnats är det sannolikt att delar av sopsugens rörsystem behöver bytas. Därmed finns det också risk för att stilleståndet kan bli långvarigt.
Hyresgäster som engagerat sig på sociala medier har gemensamt tagit kontakt med Stockholmshem, förstå gången torsdagen 2 januari 2020, för att få mer information om vad som händer, hur långvarigt stoppet kan tänkas bli och hur fastighetsägarna har tänkt sig att kompensera hyresgästerna för dålig lukt och sämre service.
Det senaste beskedet från Stockholmshem, via flygblad i hyresgästernas brevlådor, är att det ännu inte har beslutats om någon åtgärdsplan. Sopsugen ägs av en samfällighet och det krävs ett gemensamt beslut av alla de som ingår i samfälligheten för att något ska hända.
Sopnedkasten i alla fastigheter i Skarpnäck ska vara stängda och luckornas handtag är avskruvade, enligt våra uppgiftslämnare. Men det är oklart om sopnedkasten i alla fastigheter verkligen har tömts eftersom en del boende har skrivit på sociala medier att de har så stark soplukt i huset att de nästan inte kan vistas i sina hem. Brf Navigatören skriver också den 30 december på sin hemsida att ”Vi är många som kunnat konstatera att det på flera håll i föreningen finns sopnedkast där det står sopor kvar långt upp i röret. Om inte annat känner man det på lukten! Vi har anmält detta till den ansvarige leverantören som i detta fall är BoDAB och krävt omedelbara åtgärder.”
De containrar som står på bland annat Skarpnäcks allé och de kärl för hushållssopor som placerats ut på gårdarna, där man också ska kunna slänga ”gröna påsen” med kompostavfall, sköts enligt informationen från bostadsrättsföreningarna av kommunens bolag Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Tömningen av kärlen sker enligt denna information på helgfria måndagar, onsdagar och fredagar. Men under jul och nyår har det varit stora problem med överfulla kärl och sopor på marken på flera håll.
Hur fungerar det då egentligen med sopsugssystemet i Skarpnäck. Vem äger anläggningen och vem sköter den? I Skarpnäck är det Sopsam (Sopsug i Skarpnäck samfällighetsförening) som har det yttersta ansvaret för sopsugsanläggningen. I Sopsam sitter representanter för alla de fastighetsägare i Skarpnäck som är anslutna till och betalar för sopsugen. Enligt kommunens nuvarande regler kan Sopsam skriva kontrakt med privata företag, som sköter sopsugens terminaler och huvudsystem med rör och anordningar på allmän mark. Fastighetsägarna ansvarar sedan själva för inkast och delar av systemet på kvartersmark.
Sopsugssamfälligheten i Skarpnäck har, enligt den info som finns hos bostadsrättsföreningarna, begärt av det företag som är ansvarigt för sopsugen att få veta var det läcker in vatten och hur omfattande skadorna på sopsugssystemet är, för att sedan kunna ta beslut om åtgärder.
Att privata företag kan få ansvaret för sophanteringen i en hel stadsdel beror på ett beslut i Stockholms stads kommunfullmäktige 2010. Enligt beslutet får så kallade samfälligheter med representanter för alla fastigheter i ett område ta ansvar för lokala sopsugar och själva anlita entreprenörer trots en del oklarheter juridiskt kring systemet (bland annat kring detaljplanering). Läs mer här i en utredning från 2017 om kommunalt ansvar för sopsugssystem i Stockholms stad.
I Skarpnäck ligger alltså ansvaret för underhåll och renovering av det runt 40-åriga sopsugssystemet huvudsakligen på privata företag. Nu undrar många boende om det verkligen finns en tillräckligt bra beredskap för större driftstörningar. Stoppet under julhelgen 2019 är ju inte det första. Det är bara ett år sedan det förra längre stoppet orsakade stank i kvarteren och Stockholm Direkt rapporterade: ”Därför stinker det i Skarpnäck”.
Det bolag som anlitats av Sopsam för att sköta sopsugen heter Bodab. Detta bolag har enligt Bolagsverket inte några anställda. Det innebär sannolikt att de har skrivit avtal, antingen för Sopsams räkning eller som självständig mellanhand, med andra entreprenörer som sköter den praktiska driften av sopsugen i Skarpnäck. En av dessa underentreprenörer, som Bodab genom sin ägandestruktur är nära knuten till, är Envac AB, ett bolag i koncernen Stena Adactum AB, som driver många stora sopsugssystem i Sverige och i flera andra länder.
Sopsugssystem är en snabbt växande bransch idag med hundratusentals anslutna hushåll och många nybyggnationer eller renoveringar på gång. Det betraktas som mer miljövänligt eftersom det minskar både trafiken i bostadsområdena och utsläppen från fordon som annars hämtar sopor. Det är också en vinstgivande investering för många privata aktörer där Envac AB hör till de större.
Skarpnäck fick sin nuvarande sopsugssamfällighet runt 1993. Men redan 1983 när de första hyresgästerna flyttade in på fältet fanns sopsug och andra miljöåtgärder redan på plats. Först ut med sopsug för hushållssopor i Stockholm var annars Hallonbergen i Sundbybergs kommun, där fastighetsägaren Förvaltaren byggde en anläggning i mitten av 60-talet. Sedan dess har sopsug blivit ett självklart alternativ till traditionell sophämtning när det ska byggas nytt i Stockholm, eller när äldre bostadsområden ska förnyas.
När andra kommuner tvekar kring sopsugar och att låta privata entreprenörer sköta dem, så handlar det om just sårbarheten. Vad händer om det blir stopp? Hur hög beredskap måste kommunen ha för det? Har företagen ansvaret för sophämtning under ett stopp? Har de ansvar för att det inte uppstår sanitära olägenheter i ett område med stopp? Och hur lång tid håller systemen innan de måste bytas ut? Juridiken är inte helt klar och mycket avgörs av hur kontrakten är skrivna.
I Hallonbergen är det Sundbybergs kommun som tar ansvaret. Under 2019 har det byggts nytt sopsugssystem som har större kapacitet och det är Savab (Sundbyberg Avfall och Vatten AB) som bygger. I det nya systemet ska hyresgästerna kunna lämna både matavfall och tidningar i sopsugen, som tidigare bara tagit emot brännbart hushållsavfall. Men i Stockholms stad är sopsugarna alltså fortfarande ett lokalt ansvar, åtminstone fram till dess att sophanteringen riskerar att bli en sanitär olägenhet. Då måste kommunens bolag Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) ta på sig ansvaret.
Frågan är vem som ska tvingas bära kostnaderna, om det kan bli aktuellt för fastighetsägarna att begära skadestånd från samfälligheten och om hyresgästerna kan vara berättigade till kompensation.
Skarpnäcksborna väntar fortfarande med stigande irritation på att få besked kring hur länge driftstoppet ska få pågå och hur fastighetsägarna och entreprenörerna tänker lösa problemet med soporna.
Text: Aminata Grut
Foto: meineresterampe, Pixabay
Publicerat kl 07:44, 2 januari 2019
Sist uppdaterad: 30 december 2020 kl 22:00