Har du drabbats av politisk trötthet? Känns det som om politikerna bara bråkar och att inget av de alternativ som finns är riktigt bra?
Då har vi några tips. Ta reda på vilket parti du har mest gemensamt med. Gå sen och rösta, du kan faktiskt göra det redan nu! Läs mer i artikeln.
Ska det behöva vara så svårt att regera ett land och att hålla sams? Ja det kan en verkligen undra. När alla skäller på alla i de politiska debatterna och verkar tro att den vinner som kastar mest skit på de andra, ja då är det lätt att bli trött på alltihop och ge upp om demokratin.
Men, gör inte det. För som Martin Mutumba säger i sin video på Twitter: ”Bror, gå och rösta, för annars kan du inte gnälla dom närmaste fyra åren”.
Är du inte svensk medborgare?
Det spelar ingen roll. Har du fått ett röstkort med posten har du rätt att rösta. Så här gör du:
Ett bra sätt att ta reda på vilket parti du har mest gemensamt med, är att svara på frågor i en ”valkompass”. Det finns flera, men den vi gillar bäst är SVT:s valkompass, den är inte inlåst bakom betalvägg och du kan välja mellan att svara på vad du tycker om olika sakfrågor som är viktiga i riksdagsvalet och kommunvalet. När du är klar med quizzen kan du jämföra dina svar med de olika partiernas och se vilket eller vilka partier som tycker ungefär, eller precis likadant som du.
Har du en prenumeration på DN? Då kan du även testa DN:s valkompass!
Tänk på att om du röstar på en person röstar du också på den personens parti. Det viktigaste för dig att veta är alltså vilken politik de olika partierna faktiskt vill driva i praktiken.
Du kan också roa dig med att pussla ihop din egen regering på SVT:s sajt och få svar på hur troligt det är att den blir verklighet. Sedan kan du jämföra med vad andra tycker i de olika opinionsundersökningar som görs varje dag, av olika parter, fram till valet.
På SVT:s webbsajt kan du till exempel följa en Väljarbarometer, dag för dag, fram till valet.
Väljarbarometern är ett slags mätare på hur folks åsikter förändras och de flesta företag och media som gör de här undersökningarna brukar vara riktigt bra på att förutspå vilka som verkar vinna valet. När det inte är väldigt jämnt förstås, som i år. Då är det är jättesvårt att se i förväg hur det ska gå, eftersom det svänger kraftigt dag för dag.
Valresultatet, eller det parti eller de partier som fått flest röster, avgör vilka som kan välja en statsminister och bilda regering. Det kan faktiskt hänga på så lite som bara några tusen röster, när det är väldigt jämnt mellan de olika regeringsalternativen.
Det är därför det är så viktigt att också just du går och röstar.
Det är inte svårt att rösta, det är bara att ta sitt röstkort och en ID-handling och gå till vallokalen (det räcker inte med Bank-ID). Du måste inte heller vänta till valdagen 11 september med att rösta. Du kan förtidsrösta redan nu, från den 24 augusti, på närmaste bibliotek. Klicka här för Skarpnäcks biblioteks öppettider. Eller här för att hitta vallokaler i Stockholm.
Vill du läsa mer på nätet om höger-vänster-skalan, skillnaderna mellan partierna i hur de ser på ekonomisk fördelningspolitik, eller om det finns andra skalor att sortera partierna efter, osv kan du googla på de ord du vill förstå så kommer du att få många svar.
”Valbibeln 2022”, som producerats av Aftonbladet och säljs i butik fram till 11 september, kan också vara värd att kolla in. Där finns bland annat info om planerade sändningar och debatter, intervjuer med partiernas ledande politiker, krönikörer som tycker och experter som tippar valutgången. Har du inte råd att köpa så fråga efter den på biblioteket.
Det finns böcker också, som vill hjälpa dig att välja parti. Viktigaste faktorn är förstås att tänka själv. Det säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, som har skrivit boken ”Konsten att välja parti”. Han berättar att var femte väljare säger att dom faktiskt inte röstar på det parti dom tycker bäst om, utan ”taktikröstar”.
Precis som Martin Mutumba visade förut i sin video hittar du tre sorters valsedlar i vallokalen.
Det är viktigt att rösta i alla tre valen eftersom riksdagen (gul), kommunerna (blå) och regionerna (vit) har hand om helt olika saker. Det är dessutom helt olika personer som väljs.
Efter de olika valen bestämmer det parti eller de partier som har fått flest röster vilka personer som ska sitta i styrelsen för landet (regeringen), kommunen eller regionen. De andra partierna brukar kallas för oppositionen, eller de som är emot dom styrande.
För att ett parti ska komma in i riksdagen krävs att det har minst fyra procent av alla röster i landet. Kommuner med bara en valkrets sätter gränsen lägre, vid två procent, så även mindre lokala partier har en chans att komma in. Regioner och kommuner med flera valkretsar sätter gränsen vid tre procent av alla röster. Har ett parti inte nått upp till den här gränsen, eller spärren, så får de inte vara med och bestämma.
I den här videon kommer en kort förklaring till vilka församlingar som bestämmer om vad.
Riksdagen bestämmer alltså om allt stort och dyrt, som nya lagar, statliga bidrag till barnfamiljer, pensionärer, trygghetssystem av typen Försäkringskassa och statlig a-kassa, all högre utbildning på universitet och högskolor, myndigheter som polis och militär, olika statliga verk, och så vidare. De partier i riksdagen som klarar att rösta fram en statsminister bestämmer sedan vilka som ska sitta i regeringen och sköta Sveriges relationer med andra länder.
Kommunerna hanterar bland annat grundskola, gymnasier och förskolor, social omsorg, områdesplanering och socialt stöd till ungdomar och vuxna inom sin kommun eller i en större sammanslagen grupp av kommuner. De valda representanterna utser en kommunstyrelse och kommunalråd.
Regionerna har hand om kollektivtrafik, sjukvård och kultur. De utser en regionstyrelse och regionalråd för de olika verksamheterna.
Den här videon förklarar på ett väldigt enkelt sätt hur det fungerar i riksdagsvalet.
Om du är nyfiken och orkar läsa mer så finns det massor av information på nätet, om hur det går till att rösta, om hur det gick i förra valet där du bor, om hur rösterna fördelas och en massa annat. Det mesta hittar du svar på hos Valmyndigheten.
Du som är svensk medborgare och fyller 18 senast på valdagen har rätt att rösta i alla tre valen. Är du inte svensk medborgare men fyller 18 senast på valdagen har du rösträtt, till region- och kommunfullmäktige, om du är:
- medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge och är folkbokförd i kommunen och regionen, eller
- medborgare i något annat land än de som räknats upp ovan, eller statslös, och har varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen, samt är folkbokförd i kommunen eller regionen.
Läs mer om rösträtten på valmyndighetens webbsida.
Vi ses i vallokalen!
.
Redaktionen / Skarpnäcks Nyheter
24.08.2022 (uppdaterad med fler videor mm senast 26.08.2022)