”Oftast går jag bara på duken och skapar utan att tänka så mycket”

""
Konst under arbete står på staffliet i lägenheten. Foto © Aminata Grut

AKTUELL • Konstnären Catrin Rodosi ställer ut under Konstrundan i Västerort som pågår under helgen. Vi träffade henne hemma i lägenheten på Skarpnäcks allé, dit hon flyttade från Bagarmossen för sex år sedan för att få bo i kollektivhuset.

När Catrin inte skapar egen konst arbetar hon som lärare och kursföreståndare på en teaterlinje vid en folkhögskola. Perfekt för henne som har bakgrund som skådespelare med utbildning från teaterhögskolan i Helsingfors och arbete på olika länsteatrar, men inte kan arbeta kvällstid nu på grund av familjeskäl. Hon har också studerat skapande dans och gått en vidareutbildning för att bli uttryckande konstterapeut, något hon på sikt vill arbeta som.

I kollektivhuset, där Stockholmshem är hyresvärd, har alla sin egen lägenhet med kök, förråd och balkong, men det finns också gemensamma lokaler som alla får använda. Det finns framför allt ett storkök, en matsal och ett matlag där de boende är med och lagar mat och serverar fyra gånger i veckan. Det är särskilt bra för barnfamiljer och ensamstående med barn tycker Catrin Rodosi, som trivs i huset. Men just nu är känslorna för Skarpnäck ändå lite dubbla. Det är skjutningarna under det senaste året som skapar osäkerhet och hon vill inte gärna att sonen ska springa ute ensam.

Hur känns det att bo i Skarpnäck?
– När vi flyttade hit från Bagis var det ju för att få bo i kollektivhuset och här i huset känner vi oss trygga. Vi känner alla grannar och hjälps åt på olika sätt. Men det som har hänt den senaste tiden i Skarpnäck gör ju att det inte känns lika tryggt längre runt omkring oss. Det är verkligen ledsamt. Jag har blivit mer känslig för ljud, det är väldigt lyhört från gatan i vår lägenhet och det kan vara väldigt störande ibland. När det samlas många människor i något av gathörnen och pratar högt och länge, eller en sån sak som att en hund står utanför ICA och skäller, det kan bli extremt jobbigt särskilt om det upprepas varje dag.

Hur kan det bli bättre här?
– Skarpnäck är fantastiskt på många sätt, nära skog och grönområden och med Kulturhuset och biblioteket som fina träffpunkter. Ska en träffas med vänner någonstans är det i Kulturhuset eller på Adams kafé man möts, eller där en sitter och jobbar. Skulle jag önska mig något mer vore det lite färre industrier och mer service, fler sociala aktiviteter och knutpunkter. Ett badhus med sporthall till exempel skulle varit bra för området.

""
På väggarna i lägenheten hänger många av Catrins färdiga konstverk. Foto © Aminata Grut

Vad gör en uttryckande konstterapeut?
– Det går i korthet ut på att hjälpa människor att må bättre genom att uttrycka sig på fler sätt än bara genom att prata. Skapandet går ofta utanför de banor vi tänker i och genom rörelse, färg, måleri, musik eller iscensättning av olika situationer kan klienten tillsammans med terapeuten upptäcka nya sidor av det vi arbetar med. Tillsammans ställer vi frågor, undersöker, terapeuten är då en nyfiken medvandrare. Vi utgår från att svaren finns inom klienten. Terapeutens roll är att stötta i att bearbeta och komma vidare. I arbete med klienter har vi också handledning och går i egen terapi hos legitimerade psykoterapeuter. Under utbildningen hade jag både enskilda klienter och ledde gruppterapi. Men jag arbetar inte som konstterapeut, inte ännu. Just nu har jag fullt upp med att få det att fungera med skolan, familjen och med att skapa egen konst.

– Det är avstressande och meditativt att måla. Oftast går jag bara på duken och skapar utan att tänka så mycket. Det brukar bli bäst då.

text & foto: Aminata Grut
2017-10-01 kl 10:00, uppdaterad kl 17:42

 

Relaterat
Konstrundan i Västerort, lördag 30/9 – söndag 1/10 2017