Det handlar bland annat om den gamla romska boplatsen invid sjön Flaten, när organisationen É Romani Glinda med start onsdag och fram till lördag genomför sina årliga kulturdagar, i Skarpnäcks kulturhus. Programmet innehåller boksläpp, film, teater, debatter och många samtal, bland annat kring de gamla lägren, då Historiska muséet berättar om utgrävningarna vid Flaten. Det ska också handla om stereotyper, diskriminering, polisregister och tiggare.
– Det ska bli intressant att genomföra dagarna i Skarpnäck, som ju är ett område där det bor många romer, säger Fred Taikon, som håller i programmet.
De fyra dagar som kulturdagarna pågår är späckade med intressanta programpunkter och alla intresserade är välkomna, inte bara romer. Det mesta under de här dagarna handlar om romsk kultur och språk, litteratur, film och teater, säger Fred Taikon. Men det ska också handla om bostäder, om myndigheternas register över romer och om kraven på tiggeriförbud – en representant från Amnesty ska berätta om läget i Sverige och Europa och om hur organisationen arbetar med frågan.
Varför lyfter ni in samtal om kraven på ett tiggeriförbud?
– Det är för att vi tror att många inte vet så mycket om de romer som kommer hit från Rumänien. De vet inte varför de är här, eller varför de behöver pengar. De vet inte att dessa romer lever på samma nivå som romer i Sverige för hundra år sedan, att de är föraktade, utstötta ur samhället och mycket fattiga. Att inte lägga pengar i muggen är ingen lösning, så länge grundproblemet inte är löst. Det vill vi prata om, säger Fred Taikon.
Ni ska tala om register över romer också?
– Ja vi vill belysa vad som hände med det omdebatterade polisregistret över romer och efter den dom som gav romerna rätt. Vad hände sedan? Civil Right Defenders ska berätta om sitt arbete, som har pågått i snart fyra år.
Och så ska ni berätta om det så kallade Skarpnäckslägret vid sjön Flaten?
– Ja, det var ett av flera läger i Stockholm för svenska romer som saknade fast bostad och det skapades av Stockholms stad 1959 vid Flaten. Det fanns ett annat läger också, vid Ekstubben. Nu ska Historiska muséets Lotta Fernstål berätta om resultatet av de arkeologiska utgrävningarna och dokumentationen av boende romers berättelser. Projektet finns dokumenterat i en FoU-rapport.
– De sista svenska romerna lämnade lägren och flyttade in i lägenheter 1964, berättar Fred Taikon.
– Vi visar också två kortfilmer, efteråt blir det samtal med publiken. I den första filmen ger romer sina egna berättelser om hur de levde i lägren. I den andra är det jag och Hans Caldaras som samtalar om en rad foton från utställningen ”Ett gott hem för alla”. Fotona är tagna av två kända fotografer som var aktiva på den tiden, Anna Riwkin och Björn Langhammer, berättar Fred Taikon.
Den rysk-judiska fotografen Anna Riwkin öppnade studio i Stockholm 1928 och är kanske mest känd i Sverige för sina samarbeten med olika författare, främst Astrid Lindgren. Hennes porträtt och foton från romsk vardag på 50-talet blev mycket uppmärksammade då boken ”Zigenarväg” publicerades 1955, med dokumentära bilder från flera år av reportagearbete tillsammans med Ivar Lo Johansson. Anna Riwkins fotoarkiv donerades efter hennes död till Moderna Muséet.
Björn Langhammer var gift med författaren och medborgarrättskämpen Katarina Taikon. Hans dokumentation av romskt liv under 1960-talet är samlade i ett bildarkiv som i dag är deponerat på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Han var som mest aktiv under 60- och 70-talen, då han också var redaktör för den romska tidskriften ”Amé beschás”.
Det ska alltså framför allt handla om just bostäder under den första dagen och om hur svenska romer bodde i Stockholm innan de fick sina medborgerliga rättigheter fastslagna i lag på 60-talet och kunde lämna lägren och bli bofasta. När kulturdagarna i kulturhuset öppnas på onsdagen, ska Ann-Margarethe Livh, bostads- och demokratiborgarråd i Stockholms stad, tala.
Det ska under dagen också handla om den nationella minoritetslagstiftningen och betänkandet från utredningen om en starkare minoritetspolitik. Under eftermiddagen håller Mia Taikon, Forum för Levande Historia, en workshop på temat ”Diskriminerar du?” och ”Vem avgör din identitet?”. Workshopen innehåller övningar i att känna igen när det handlar om olaga diskriminering eller inte.
text: Aminata Grut
bild: Romernas flagga, O styago le romengo
Fakta: Romerna är en av Sveriges officiellt erkända nationella minoriteter. Detta innebär enligt lagtexten att de ska ha möjlighet att på samma villkor som andra medborgare få tillgång till mänskliga rättigheter och friheter. Detta ska säkerställas genom att förbjuda diskriminering, stödja språk och kultur samt öka gruppernas inflytande över sina egna angelägenheter. Lagen föreskriver också att minoriteterna ska bli mer synliga i samhället, som ett erkännande av deras både historiska och nutida betydelse i vårt land.
Lyssna:
Arkelogicno hunajipe pe jek romano lageri ando Skarpnäck, Radio Romano, 2016-05-30
Romskt läger grävs ut, Vetenskapsradion SR, 2015-09-03
Att upptäcka romska boplatser, Nordegren & Epstein i P1 SR, 2015-04-13
Nytt projekt lyfter fram svensk-romernas kulturarv, Sveriges Radio, 2015-04-08
100. Om romer i Sverige, Allt du velat veta, Acast, 2017-08-08
Läs mer:
En historia av förtryck, Skolverket, 2016
Sveriges Nationella minoriteter, Länsstyrelsen i Stockholm
Unikt utgärvningsprojekt fyller i romernas historia, Stockholm direkt, 2016-05-13
Den romska historien väcks till liv, Stockholms Fria, 2015-09-07
Här berättas en saknad del av Sveriges romska historia, Dagens Nyheter, 2015-08-27
Vi skulle bara bort, bort, bort, Aftonbladet, 2014-03-25
Programmet i Skarpnäcks Kulturhus 6-9 september 2017