80 år efter massakern – Minnesdagen för folkmordet på romer 2 augusti 2024

Skärmbild från Forum för Levande historias webbsida.

Idag är det, sedan 2015, den särskilda minnesdagen för alla romer som mördades under nazismen och andra världskriget. Deras öden är till stor del osynliggjorda. Du kan bidra till att synliggöra romernas historia. Glöm dom aldrig!

Åttio år har gått sedan 4200 romer avrättades i Auschwitz-Birkenau under nazisterna. Sammanlagt mördades omkring en halv miljon romer under nazitiden och både kristna och muslimska romer utsattes för dåtidens folkmord. Det har uppmärksammats den 2 augusti, men först 2015 gjorde EU det till en officiell minnesdag. Det officiella programmet för dagen i Sverige hittar du här.

Forum för Levande historia hör till de som uppmärksammat minnesdagen för folkmordet på romer och de har även publicerat mycket material om romernas historia och om antiromsk rasism, som kan användas i undervisning, eller för att på egen hand lära sig mer.

Hur romer bemöttes i de nordiska länderna under kriget är också en smärtsam berättelse. Se gärna videon här under, från UR, där forskaren Andrej Kotljarchuk pratar med Erika Hedenström från Forum för levande historia. Samtalet har rubriken ”Varför vet vi så lite om folkmordet på romer under förintelsen?”.

På UR:s webbsida finns även många andra videor om romernas situation, som du hittar på UR:s hemsida om du använder sökordet ”Romer”.

Text: Aminata Grut
2024-08-02

—

FAKTA
• Den internationella Romadagen, romernas nationaldag, firas den 8 april. Dagen har tillkommit för att högtidlighålla den första internationella romakongressen i London 1971. Läs om fler romska högtidsdagar på Kulturrådets webbsida.
• Romer har bott i Sverige lika länge som landet har funnits, sedan början av 1500-talet, och är idag en av landets fem nationella minoriteter. En del av romerna kallar sig för resande.
• Språket romani chib är ett av de fem svenska minoritetsspråken.
• Sveriges har inte gjort upp med rasismen mot sina minoriteter. Romer nekades länge att bli bofasta. Under 1920- och 30-talen talades det även om att utrota romer och svenska myndigheter försökte medvetet göra detta genom steriliseringar. Romernas kamp för att bli en erkänd minoritet gav resultat, men arbetet mot antiromsk rasism och diskriminering pågår fortfarande.
• De så kallade kravallerna i Jönköping midsommaren 1948, då resande angreps i sina hem av en våldsam mobb, resulterade en etnisk rensning – när många av de resande lämnade staden för att slippa bli utsätta för fler attacker. SR-dokumentären ”Jönköpingskravallerna 1948” (82 min) berättar om händelsen.
• Många romer berättar ännu idag inte gärna öppet om sin identitet, av välgrundad rädsla för att bli utsatta för rasism och diskriminering.